Slipsens historia

Det råder delade meningar om slipsens ursprung. Som den tidigaste föregångaren brukar nämnas den s k Trajanuskolonnen i Rom från 200-talet efter Kristus. Den föreställer en romersk legionär bärande ett tygstycke runt halsen. Förmodligen användes den då både som skydd mot kylan och som näsduk.

I mitten av 1600-talet fick slipsen dock en form som mer påminner om dagens slips i form av färggranna halsduksliknande tygstycken. De mest förmögna bar under denna tid ett s k spetskrås som tecken på enorm rikedom och status. Exempelvis kostade det spetskrås som bars av den engelske kungen Karl II år 1660 motsvarande drygt 10 goda årslöner på den tiden!

Ordet ”kravatt” kan härledas till ”kroat” och det syftar på de dekorativa dukar som de kroatiska Valleristerna bar knutna runt halsen under 30-åriga kriget. Den bars då för att man lätt skulle kunna identifieras. Kravatter av siden var förbehållna officerare, medan soldater fick nöja sig med kravatter av enklare material.

De engelska klubb och skolslipsarna är nära föregångare till dagens slipsar. Universitetet vid Oxford lät år 1880 beställa den första klubbslipsen. Detta anammades snabbt av andra klubbar och skolor i landet. Den mönstrade slipsen tillverkades dock först kring år 1900 i staden Macclesfield i nordöstra England. Slipsens popularitet växte snabbt och började snart bäras av den växande brittiska medelklassen som ett tecken på framgång och klasstillhörighet.

År 1924 fick den moderna slipsen sitt nuvarande utseende genom att Jesse Langsdorf i New York patenterade den metod genom vilken de allra flesta slipsar tillverkas än i dag, så även här på Slipslådan. Det var också i denna veva som man började utveckla olika sätt att knyta slipsar.

Mycket har hänt under historiens lopp och idag är det väl inte så många som använder slipsen för att snyta sig i får man hoppas, åtminstone inte innan det är dags att byta upp sig!



Källor:
Roetze, Bernhard: Gentlemannen – Handbok i det klassiska herrmodet, Könemann 2004 The Concise Oxford English Dictionary (10 uppl.), Oxford University Press 2002